Jag tänker aldrig på dig. Bara ikväll

Det verkar ju inte bättre än att jag är lite dagvill. Var inte ledig igår. Så var ju inte ens tanken. Jag var ledig idag. Jag blandade ihop dagarna och kände mig dum när jag klev in i köket igår och möttes av lappar och instruktioner skrivna av mig själv.

Idag var jag ledig och solen sken! Jag snörade på mig tygskorna. Lämnade mössan hemma och gömde mig bakom solglasögon. Gick omkring och trivdes. Älskade Malmö och köpte en vårjacka. Ville helst av allt bara ha en vän och en öl i solen. Nöjde mig med Stevie och vinden i håret och under kjolen.

Var och dansade under den sena eftermiddagen. Älskar ju afrodansen och dansar den mest hela tiden. Jag höll ett eget pass på sextioårfesten. Älskar att det är precis så alla på Babel dansar. I stora tröjor och sport-bh.
Hur som. Idag dansade jag funk. Och om afro är Babels dans så är funk den typiska Ètage-dansen. Mycket skaka rumpa.

Kom på mig själv med att gå omkring och skriva idag. När jag var ute och gick. Formulerade meningar och flyttade skiljetecken i huvudet. Jag som inte skrivit på flera år. Tänk om det är på väg tillbaka och tänk om jag liksom känner att jag bara måste börja skriva igen. Vad gör jag då?
Flyttar ut till en håla och hänger med skrivarnördar i ett år och har texterna som enda egentliga sysselsättning? Drar till Bankeberg och skriver så intensivt att jag inte märker hur folk omkring mig dukar för lunch? Drömmer om de perfekta formuleringarna och börjar bära omkring på anteckningsblock och penna? Tanken skrämmer mig.
Jag tror att jag eventuellt gått och blivit för bekväm för att kunna skriva igen. Jag är inte lika helhjärtad och brinner inte på samma sätt.

Och bilden har jag stulit av fina Jenny.